Man måste våga ibland

Hon vänder sig väl nu sa BVC sköterskan i tisdags. Nej inte än svarade jag. Inte medvetet. Hon tippar över ibland men snurrar inte medvetet och genast började tankarna i mitt huvud. Borde hon snurra redan, är hon sen i utvecklingen. Vad har jag gjort för fel. Oliver vände sig när han var fyra månader o någon vecka och han var tidigt i det mesta motoriska. Hur kan man som BVC sköterska ta för givet att en som blir fyra månadre ska vända fram o tillbaka... Hon kunde ju frågat om hon undrade men inte uttrycka sig så där. Vi övervägde önska en annan BVC sköterska redan från BB för vi var missnöjda under de år vi haft henne med Oliver men vi tänkte ge henne en chans men det där besöket var droppen. Hon stressade runt, kunde inte svara på en endaste fråga och blandade ihop veckor, månader o år i en salig röra. Penny har alltid helst velat ligga med huvudet åt höger sida vilket gjort att det blivit lite platt där så vi har försökt få svar på vad vi kan göra och om det är för platt men hon tittar knappt. Så på måndag kommer vår nya BVC sköterska att ringa oss och det känns så skönt att ha vågat göra detta för trots allt. En BVC sköterska man inte har förtroende för är ingen ide att ha.

Men som sagt..iblad rullar jag runt och ibland har mamma så tur att ha kameran till hands :) Hittat fötterna har jag också. Idag när hon stoppade stortån i munnen och började suga så skulle jag velat kika in i lillhuvudet och sett vad hon tänkte. Trodde hon det skulle komma mjölk ur den också? Killades det mest i tån eller i munnen? :)